Arkiv för January, 2020

Om att stå upp för det man tycker är rätt – även när man är liten

Friday, January 31st, 2020

Det är januari i det nya seklet, och jag ser tillbaka på åren som gått, särskilt 2019 som på flera sätt var utmanande för mig som driver ett litet företag. Samtidigt som hinder efter hinder dök upp fanns där nya, spännande projekt att driva igenom och avsluta med stor glädje. Jag skulle vilja berätta lite om hindren. Jag tycker att du som läsare, och kanske kund hos oss, ska veta vad som pågår i vår lilla nisch av världen. Särskilt om du som jag är intresserad av hälsa, hållbar utveckling och individens rätt att själv välja väg i livet.

Jag startade VitaVera redan 2006, som ett litet embryo till webshop, och med ett litet lager hemma i arbetsrummet. Min vision var ett varuhus där det bara fanns rena, ekologiska och schysst tillverkade produkter som främjade både människors hälsa och allas vår miljö. Ekologiskt, giftfritt och hållbart helt enkelt. När jag drygt ett år senare beslutade att även ha en liten fysisk butik – eftersom jag gillar mötet med våra kunder – blev det naturliga steget att integrera butiken med min nystartade mottagning som samtalsterapeut. På så sätt kunde jag hjälpa och serva inte bara kropp och miljö, utan även själens längtan, i en integrerad miljö.

Spolar vi fram några år så har mitt sortiment vuxit organiskt såväl som försäljningen och fler och fler kunder har hittat till oss. Bland produkterna finns en rad naturpreparat som blir alltmer populära bland våra kunder i takt med att de upptäcker de positiva effekterna. Här börjar jag också lägga märke till något annat: Varje år kommer Livsmedelskontrollen på besök. De är välkomna, och självklart ska de kontrollera butiker och hjälpa till att säkerställa att inga farliga eller felaktiga ämnen finns i produkter som säljs i Sverige. Det är bara det att varje år går de till hyllan med naturpreparat och örter och meddelar att något ska bort. På frågan Varför? får jag svar som jag upplever som ganska diffusa i form av: EU-regler. Att örttinkturerna som människor intagit i tusentals år nu inte längre ska vara tillgängliga, eftersom om de nu är verksamma i så fall ska vara läkemedel, och då inte får säljas som livsmedel, det vill säga som kosttillskott. De ska inte bort för att de är skadliga. Inte heller för att det saknas evidens för deras effektivitet (vilket ofta röster ryar om när det gäller alternativmedicin) utan för att de är – verksamma.

Min tolkning av detta är i sin enkelhet att om något funkar, hjälper, lindrar eller läker ska det inte få säljas i en vanlig affär. Då ska det genomgå en räcka tester och regleringar och kanske till och med patenteras. De enda som har råd med en sådan process är stora företag, knappast de små företag som exempelvis letar upp småskaligt odlade läkeörter och tillverkar tinkturer eller kapslar för försäljning till vanliga privatpersoner som vill bibehålla hälsan.

Jamen, kanske vän av ordning tänker, det måste ju vara reglerat och noggrant så att inga farliga ämnen slinker med i preparaten! Ja, såklart. Under de år vi sålt kosttillskott och örter har vi aldrig behövt ta bort en produkt för att den funnits skadlig eller kontaminerad. De enda skälen till att de försvunnit från hyllorna har varit att de helt enkelt är bra. Jag upplever det som att det inte är meningen att vi medborgare ska kunna köpa egenvårdsprodukter som faktiskt gör någon skillnad i våra liv.

Här är några exempel på mycket populära produkter genom åren som fått säljförbud:
Mariatistel
Djävulsklo
Agnus Castus
Artemisia Annua

Denna utrensning av verksamma preparat på hyllan för kosttillskott har pågått under ett antal år, och även om vi tycker det är tråkigt har vi till slut accepterat det – såhär är reglerna, och som liten företagare kan jag inte göra något åt det.

Så kommer våren 2019 och jag får återigen ett oanmält besök, och denna gång får jag frågan om jag anmält mig till certifieringsorgan. Efter att ha drivit min lilla verksamhet i många år och aldrig krävts på någon form av certifiering tidigare blir jag givetvis förvånad; jag säljer ju varor som redan är ekocertifierade inom EU, färdigförpackade och inköpta av seriösa svenska grossister. Men det är sant. Livsmedelsverkets tolkning av en dom inom EU innebär att jag klassas som grossist, och om jag vill fortsätta sälja ekologiska matvaror i min webshop måste jag vara certifierad av ett kontrollorgan. Försäljning i fysisk butik går dock fortsatt bra.

Efter mycket funderande bestämde jag mig för att skriva en överklagan. Man kan tänka på olika sätt kring detta. Såklart ska det vara ordning och reda och inga farliga produkter ska komma ut på marknaden. Inte heller ska oekologiska varor kunna säljas som eko. Men i ett vidare perspektiv kan man vända på det – varför certifieras inte oekologiska varor så att jag som kund vet vilka kemikalier jag stoppar i mig eller badar i när jag köper konventionell mat och hudvård? Varför märks inte som en självklarhet alla varor som är GMO? Det blir allt svårare, krångligare och dyrare att vilja nå ut med rena, ekologiska och schyssta produkter om man är en liten aktör. Det bidrar i sin tur till att alltfler små företag i min nisch kommer att lägga ner och försvinna, för det går inte till slut. Färre små nisch-butiker innebär att det finns mindre urval för dig som kund; endast de stora kedjorna till slut, och även om de kan ha breda sortiment kan de inte täcka in allt. Och det riktigt småskaliga och specialiserade försvinner.

Min överklagan till Länsstyrelsen fick avslag. Man tolkade domen i EU på samma sätt som Livsmedelsverket. Efter mycket funderande skrev jag en överklagan till nästa instans; Förvaltningsrätten. Jag väntar nu på svar från dem. Det ska bli intressant. Om du lägger märke till att alla ekologiska ätbara saker plötsligt är borta på vitavera.se vet du nu varför – då har beslutet blivit till min nackdel och jag får ta mig en rejäl funderare om det är värt den stora kostnaden att certifiera för att få sälja ekologiska redan certifierade och färdigpackade téer, choklad och psylliumskal till dig, eller om jag bara ska fokusera på något annat.

För vi behöver välja våra strider, som någon sa. Hinder kommer alltid att komma i vägen i livet, vad du än ägnar dig åt. Ibland är det bara att åka med; samarbeta med det oundvikliga och gilla läget. Ibland säger kanske själens röst att det är dags att ta fram svärdet och kämpa. Och som sinnesro-bönen säger gäller det att ha koll på skillnaden. Jag hittade den bönen i en ovanlig tolkning i sin helhet, och efter att ha läst den kom jag fram till att den passar bra här. Så håll tillgodo med denna kloka bön, och håll utkik efter uppdateringen hur det går med min överklagan – häromdagen fick jag veta att jag är det enda lilla företag som överklagat. Vad tycker alla de andra?

“Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.
Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. Varje ny tanke startar alltid hos en ensam”.

A. Thor