Arkiv för ‘Hållbar utveckling’

Tankar om hållbarhet, mineraler och den jord vi vandrar på

Wednesday, April 26th, 2017

Jag tycker mycket om att se dokumentärer av olika slag. Särskilt om de handlar om hållbarhet och miljö, och ger fina exempel på människor som gör något konstruktivt för kommande generationer. En sådan film är Sustainable, som finns bland annat på Netflix just nu. Den handlar visserligen om USA, men mycket klingar an i mig som svensk också när jag ser den. Här följer vi odlarna som slutat med kemikaliejordbruk, som levererar sina grödor personligen till restauranger och marknader i sitt närområde, och gärna odlar utifrån önskemål som krögarna har. Ett samspel som var självklart innan den storskaliga matproduktionen satte igång. Vill vi inte alla, om vi tänker efter, veta var vår mat kommer ifrån, vad den innehåller, och gärna ha ett ansikte på den som odlat det vi äter?

En inspirerande och hoppfull film, som också handlar om att bygga community, och om hur detta att odla, leverera mat, äta och vara tillsammans hänger samman med ursprungliga och självklara behov som alla människor har, egentligen. För när det gäller hälsa, så är en av de viktiga ingredienserna för ett hälsosamt liv att ha ett sammanhang, en känsla av att höra till på sin plats här på jorden.

Men det som berör mig mest, och verkligen får mig att bli exalterad, det är när en odlare beskriver hur man tagit reda på vad jordarna behöver näringsmässigt för maximal avkastning. Man har tagit växtsaft och analyserat, ungefär som ett blodprov hos oss människor. I växtsaften har man fått svar på vilka mineraler som saknas i jorden, och därmed en indikation på vad man behöver tillsätta för att återskapa biobalans hos jordar som blivit utarmade av kemikaliejordbruket. Då har man lärt sig följande: bara för att jorden saknar exempelvis mineralet mangan, funkar det inte att bara strö ut mangan i jorden. Istället måste man tillsätta de andra mineraler, som är förutsättningen för att mangan ska kunna TAS UPP av jorden och fullt ut återmineralisera den. Låt oss säga att det är kalcium, eller bor.

Jag har lidit av stor mineralbrist, och genom åren gjort ett antal hårmineralanalyser. Första gångerna jag såg staplarna och tydligt kunde se vilka mineraler som låg lågt, och jämförde med en kosttillskottsrekommendation jag fått, var jag förvirrad. Om jag nu hade brist på kalcium och magnesium, borde jag då inte bara dra i mig en massa kalcium och magnesium??? Nej, i rekommendationen fanns en rad olika mineraler i kombination, men inte särskilt stor dos av det jag hade störst brist på. Jag lärde mig att näringsmineralerna samverkar, och är synergister som hjälper varandras upptag, eller antagonister som hämmar varandra. Det intrikata samspel som behövdes i min kropp för att skapa balans var uträknat av näringsexperter som grottat ner sig i just hur näringsämnena samspelar med varandra. När kroppen får det den behöver och kan börja återhämta sig från brister, börjar funktioner som varit i obalans fungera som de ska igen.

Uppenbarligen fungerar jorden vi odlar i precis på samma sätt. Så min lilla människokropp och planetens jord-kropp är som en spegel av varandra – samma behov av näring i balans för att fungera optimalt. Istället för gifter som bekämpar, behöver vi näring som stärker det egna försvaret, såväl jord som kropp. I Sustainable ges fina exempel på jordar och träd som blivit av med sjukdomar och parasiter när de fått rätt näring och förutsättningar för växt. Precis som jag sett människor i min närhet återfå hälsa och balans när näringstillskotten tagits upp, örterna stärkt hela människan, och fel kost bytts ut mot stärkande och antiinflammatorisk kost.

Till de kunder jag möter i butiken som vid förslag om näringstillskott svarar att de “inte tror på piller” eller vill få i sig “all näring via maten” brukar jag säga att näringstillskott är just ett tillskott – inte en ersättning för bra mat. Och i vissa faser i livet behöver vi extra näring, för att återställa det som hamnat i obalans. Men det ska vara rätt näring för var och en, och som någon sa under en utbildningsdag vi var på:
-Det är inte näringen vi äter som gör skillnad, det är näringen kroppen kan TA UPP som betyder något. Uppenbarligen gäller detsamma både för människa och odlingsjord.

Den taoistiske filosofen Chuang Tzu uttryckte det såhär:
“Heaven, Earth and I are living together, and all things and I form an inseparable unity”

A. Thor

Den nakna sanningen om kemikalierna – de finns överallt!

Saturday, April 5th, 2014

Makt, plast, gift och våra barn av Ethel Forsberg

Makt, plast, gift och våra barn av Ethel Forsberg

Jag har nyligen sträckläst Ethel Forsbergs bok “Makt, plast, gift och våra barn”. I samma veva såg jag Stefan Jarls dokumentär “Underkastelsen”. Båda bidrog till ännu ett steg i mitt uppvaknande kring hur mycket främmande ämnen som finns omkring oss – och därmed i våra kroppar. Det skapas nya kemikalier varje sekund, och de kan fritt spridas på en global marknad utan några tester som bevisar deras oskadlighet innan de börjar säljas. Istället börjar man bakvägen – när människor och djur börjar uppvisa svårtolkade symtom, då börjar man i bästa fall se samband, och ibland ta till förbud, som med miljögifter på sjuttiotalet och Bisfenol A i produkter för de små barnen nyligen i Sverige.

Det är intressant och förvånande att när det gäller många växtbaserade produkter, eller rena örter, är bevisbördan precis tvärtom. Innan exempelvis Stevia (eller steviolglyckosider från steviaplantan för att vara mer exakt) tilläts som livsmedel inom EU gick den igenom rigorösa kontroller. Man skulle då säkerställa att den INTE kunde vara skadlig innan det blev tillåtet att sälja den inom EU. Stevia är en växt med naturligt söt smak. Fördelen med sötning från stevia är att den inte ger någon påverkan på blodsockret. Safe för alla diabetiker eller sockerkänsliga, till exempel. Men Eu´s försiktighet gällande stevia för snarare tankarna till någon misstänkt livsfarlig drog.

Och kemikalier i våra möbler, på kläder, i leksaker och köksutrustning bara öses ut på en marknad där vi konsumenter ofta står handfallna inför vad vi ska välja, eftersom krav på innehållsförteckningar inte alls gäller i samma utsträckning på till exempel möbler och kläder. En av de saker som stannar kvar efter att ha läst Ethel Forsbergs bok är beskrivningen av den enorma arrogans och det undanhållande av information som kemikalieindustrin visar prov på. Representanter för industrin som menar att “det är bättre att inte upplysa konsumenterna om vilka kemikalier som finns på och i produkter – de vet ju ändå inte vad det är och då kan det ju skapa onödig oro”.

Kunskap är makt, säger man. Undanhållande av information en klassisk härskarteknik. Jag vill veta vilka flamskyddsmedel som använts till soffan jag funderar på att köpa! Jag vill veta vad min sons kläder är behandlade med för att inte mögla under den långa resan från Asien till Sverige! Om jag vet vad de innehåller kan jag lätt välja bort. Välja material utan flamskydd, sy kläderna själv eller köpa en gammal begagnad soffa där förhoppningsvis flamskyddet försvunnit.

Det är dags att vi konsumenter, medborgare och medmänniskor får hela sanningen. Så bra att Ethel Forsberg, efter många år som generaldirektör för Kemikalieinspektionen, tar bladet från munnen och berättar hur det kan gå till i maktens korridorer. Så att lite av spelet bakom kulisserna blir synligt för oss vanliga människor.

Underkastelsen av Stefan Jarl

Underkastelsen av Stefan Jarl

Så många människor är oförklarligt sjuka. Jag möter dem varje dag i min butik. Och det är många, många som faktiskt helst vill undvika allopatisk, kemikaliebaserad medicin när det går, och läka på naturlig väg. Hur stor del av människors sjukdomstillstånd som beror på cocktaileffekten av alla kemikalier i vår miljö vet vi inte än. Men i Stefan Jarls film uttrycker en forskare det som stannar kvar mest i mig efter att ha sett den: Hon ser kemikaliernas negativa påverkan på vår fertilitet och fostren vi bär på som ett större hot mot vår överlevnad än klimathotet. Fiskar byter kön eller blir tvåkönade av p-pillerrester i våra vatten. Finns det någon som på allvar tror att det inte påverkar oss om det påverkar fiskarna?

Kanske vill du inte veta det här. Orkar man ta in det? Det gäller att inte deppa ihop och strunta i allt, utan istället agera! Kräv att få veta, ställ frågor när du handlar! Alla vi konsumenter måste kräva av företag och politiker; förändring och att vi får kunskap.

Här kommer vi att dela med oss av alla tips vi har på hur du kan minimera risker för till exempel hormonstörande kemikalier i ditt hem och i din vardag. Det går att göra rent på riktigt – rent i meningen kemikaliefritt. Både i hemmet, i maten och i den egna kroppen.

Läs mer i Makt, plast, gift och våra barn

A.Thor

Plast i havet av dina hudvårdsprodukter – men det finns alternativ!

Saturday, October 19th, 2013

Häromdagen lyfts i flera media den undersökning Naturskyddsföreningen gjort av en mängd hygienprodukter som används till vardags av miljontals människor. Det visar sig att de innehåller plastpartiklar! Inte bara mineraloljor, parabener och annat som både stör hormonbalansen hos människor och djur och gör huden torr snarare än frisk, de innehåller dessutom plast! Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen säger i Metro: -Det är en ny trend som kommit att man ska stoppa i plast för att man tror att det ska vara bra.

Hur tänker hudvårds- och hygienproducenter då? undrar jag. Minns katastrofen i Kina för några år sedan då ett företag blandat plastpartiklar i modermjölksersättning till barn – och många barn dog. Hur kan man tro att något från plast skulle vara bra att ha vare sig på huden eller invärtes? För givetvis blir konsekvensen av att vi har plastpartiklar i hudvård att plasten hamnar i någons mage – djurens. De så kallade mikroplasterna är små och tar sig igenom reningsverk och hamnar i sjöar och hav. Fiskar och skaldjur äter dem. Vi människor äter fiskar och skaldjur. Steget blir då givetvis inte långt till att vi själva plötsligt äter plast via maten vi äter. Förutom de plastpartiklar som absorberas genom kroppens största organ – huden – när vi duschar och smörjer in oss med produkter som innehåller mikroplaster.

Man blir matt av tanken att det mesta vi kommer i kontakt med numera innehåller plaster, kemikalier eller något annat miljö- eller hälsofarligt. Den goda nyheten är att det finns alternativ. Att du kan påverka varje dag med de små val du gör i vardagen för dig och din familj, även om det kan kännas övermäktigt och hopplöst.

Om du vill rensa ditt hem och ditt liv från plaster, börja idag! Börja med att byta ut hudlotion, duschkrämer, schampon och tandkräm mot ekologiska och naturliga alternativ – ekocertifierad naturkosmetika är definitivt fri från plasttillsatser! Tänk alla plastförpackningar vi använder i hemmet och har mat i – ut med dem och in med matlåda i rostfritt stål istället, och använd skålar och burkar av keramik eller glas i kylen med matrester till exempel.

Plastflaskan på gymmet och plastflaskan med vatten vid ditt skrivbord, barnens nappflaskor och dagisbarnets utflyktsflaska – byt till ett alternativ i rostfritt stål som kan diskas gång på gång, håller länge och inte fäller ut några underliga ämnen vid användning.

Kanhända har ett och annat ämne ackumulerats inuti din kropp som inte borde vara där? Tag ett tillskott av chlorella varje dag – som tabletter eller pulver i exempelvis smoothie. Chlorella är en sötvattensalg med extremt högt näringsinnehåll som dessutom har förmågan att samla upp gifter i kroppen och föra ut dem den naturliga vägen.

Metro säger Magnus Breitholtz, docent i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms Universitet:
– Vi vet inte vad effekterna blir på lång sikt. (av mikroplasterna) Som en säkerhetsåtgärd ska plasterna inte finnas i naturen.

Nej men precis. De har inget i naturen att göra från början. Vi har levt ett bra tag i illusionen att det vi gör på något vis är avskuret från resten av världen – den miljö vi lever, andas och vistas i. Vi får nu så många signaler från alla håll på att det förhållningssättet inte håller längre – vi är en del i kretsloppet. Allt vi gör påverkar helheten. Och det vi skickar ut i naturen kommer obönhörligen tillbaka till oss själva; plastpartiklar såväl som koldioxidutsläpp.

Så vänta inte på sega lagstiftare – var en del i lösningen och byt ut lite i taget i ditt badrumsskåp, och är du inte övertygad än om att förändring måste ske, se denna lilla film!
Plasterna som förorenar haven

Fina klappar på ekologisk julmarknad!

Wednesday, November 30th, 2011

I söndags medverkade vi på Studiefrämjandets Julmarknad i Bryggarsalen i Vasastan. Det är andra året i rad den arrangeras och vi hoppas verkligen att det blir en tradition! Vackra Bryggarsalen, i två plan, fylldes av utställande företag och föreningar som alla drivs av syftet att påverka till mer ekologiskt och en mer hållbar utveckling. VitaVera trivdes som fisken i vattnet, jättekul att vara med i detta sammanhang! Här fanns allt från pyjamasar av bambu till smaskiga ostar, ekologiska leksaker såväl som godis, choklad och böcker om att odla en egen täppa. Genomgående mycket hög kvalitet på det som erbjöds, och salen fylldes snabbt av folk när marknaden öppnade.

Vid vårt bord stod Gabriella och Elin och tog hand om våra kunder, medan jag och Mikael sprang efter vår 2-åring som hade väldigt roligt i vimlet bland trappor, spännande saker och pepparkakor. Vi hann med möten med kunder och andra utställare också, och påmindes om det viktiga i att träffa andra aktörer med samma syfte – utbyta erfarenheter, få inspiration av varandra. Vi är många små företagare som gör det vi kan för att vara en motkraft till allt syntetiskt, billigt, industriframställt och snabbtillverkat. Som längtar efter en framtid där ekologiskt och rättvist framställt är det normala och allt som belastar natur och hälsa i onödan på utdöende… Vi har långt dit, men många små steg gör skillnad!

Bland godsakerna på vårt bord var choklad, marsipan och nougat från Woodshade organics helt klart favoriterna – ekologiska lyxpraliner blir en fin klapp till de flesta, och toppen att man nu kan göra julgodis själv – helt ekologiskt! Även klassiska yogitéet gick åt; det är perfekt som julté, samt kryddiga chai-téer från Pukka.

Tack för en skön söndag, alla trevliga kunder och Studiefrämjandet – vi ser fram emot nästa år!
A. Thor

Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle

Wednesday, April 20th, 2011

Bland ekonomer brukar idén om välfärd utan tillväxt oftast verka helt absurd. Det vet ju alla att om vi slutar konsumera går försäljningen ned och då behöver tillverkare av varor inte lika många anställda så man gör sig då av med dem. De som blivit av med jobben får det lite tuffare ekonomiskt och minskar sin konsumtion och då går försäljningen ned och så är den negativa spiralen igång. Nej, tillväxt behövs för välfärd. Så fungerar det gängse ekonomiska resonemanget. Tillväxt har ett grundläggande axiom: ”när någonting växer, blir det större” skriver Herman Daly i förordet till den lysande boken välfärd utan tillväxt av Tim Jackson. Då tillväxt är så pass viktigt i vår värld borde vi kunna fråga oss 1) exakt vad är det som blir större?, 2) hur stor är den nu och hur stor kan den bli? 3) hur stor bör den vara? Åtminstone borde varje ekonom kunna svara på dessa väldigt logiska frågor. Problemet är att de aldrig ställs vilket är konstigt då vi hela tiden matas med sanningen om hur viktigt tillväxt är.

Vi mäter ofta välfärd genom BNP, bruttonationalprodukt, ett lands samlade värde av varor och tjänster under ett år. Problemet är att BNP inte mäter hur vår ekonomiska tillväxt påverkar miljön och våra naturresurser. Om vi antar att något stort Svenskt statligt ägt företag skulle dumpa kemiskt avfall i ett tredje världen land med mycket låg BNP. Sedan kommer världssamfundet dit och ska sanera, genom att bygga sjukvård och infrastruktur o.s.v. När världsbanken eller IMF tittar på detta ser de att ”nämen titta, BNP har gått upp med 3 %”. Frågan ”varför” verkar inte alltid ställas.

Författaren Tim Jackson var chefsekonom vid Sustainable Development Commision för den brittiska regeringen och boken välfärd utan tillväxt är resultatet av många års studier som SDC gjorde. Han lyckas väl med att bygga upp ett alternativ till gängse syn på välfärd och tillväxt. I huvudsak menar han (med gedigen forskning som stöd kan tilläggas), att vi måste omdefiniera både våra makroekonomiska modeller och vår syn på vad välfärd egentligen är. Våra ekonomiska modeller och referensramar bygger till stor del på en logik där en tillväxtkurva pekar uppåt…..för alltid. Problemet är att alla våra naturresurser följer en kurva som pekar uppåt allteftersom vi nyttjar dem men sedan når den en ”peak” för att sedan dala ut. Våra naturresurser tar någon gång slut. ”Från en värld av till synes gränslösa resurser håller mänskligheten gradvis på att vänja sig vid att jorden är begränsad, tättbefolkad och ändlig rymd med begränsade resurser att utvinna och allt snävare kapacitet att hantera förorenande utsläpp” – Jean-Claude Trichet, juni 2008.

Nej, vi behöver omdefiniera vår makroekonomi, menar Tim Jackson. Tim Jacksom efterlyser tre viktiga makroekonomiska ingripanden där vi har en strukturell övergång till mer tjänstebaserade verksamheter, där vi investerar mer i ekologiska tillgångar och där vi för en arbetstidspolitik som stabiliserar det ekonomiska systemet.

Se och hör författaren i detta youtubeklipp när han talade i Stockholm i februrari 2011: Tim Jackson talar i Stockholm

Något som också behöver omdefinieras är vad välstånd är. I vårt moderna samhälle är välstånd nästan synonymt med materiellt välstånd. Amartya Sen som fick nobelpris i ekonomi 1998, skriver om tre olika mått på välstånd;
Välstånd som rikedom
Det materiella välståndet utgör våra basbehov. Vi vet av flera undersökningar som gjorts i västvärlden att vår upplevelse av materiell lycka nådde en kulmen någon gång på 70-talet, därefter har den dalat i takt med att vårt materiella välstånd ökat. Exempelvis upplever befolkningen i Sverige, Danmark och Irland mycket högre lyckotal än i USA, trots att medelinkomsten är betydligt högre i USA. Däremot ger den minsta materiella förbättring i tredje världen, en enorm känsla av välstånd och lycka.

Välstånd som nytta
Det andra måttet är nytta där vi kan konstatera att det vi ofta förknippar med materiella saker är vilket socialt symbolvärde våra prylar har. Vi kommunicerar genom dem. Nytta handlar om att skilja mellan livstillfredsställelse och materialism. Konsumtionsvaror fyller oss idag med identitet, erfarenhet och tillhörighet men vilken tillfredsställelse och nyttovärde ger oss våra materiella prylar egentligen? Att du behöver en rock eller kappa när det är kallt är ju självklart. Att du behöver en ny Guccikappa varje år kanske inte är lika självklart. Vem är du om du inte köper din nya I-pod, Armanirock, Audibil….vad det nu är?

Välstånd som möjlighet till blomstring

Det tredje måttet är välstånd som möjlighet till blomstring vilket innebär att individens möjlighet till att utvecklas och göra egna val är viktig i ett samhälle. Detta mått på välfärd handlar till stor del om frihet. Samtidigt menar Jackson, får vi inte stirra oss blinda på begreppet frihet då vi lever i en värld av gränser där friheten att ändlöst konsumera materiella produkter kanske inte är det bästa. Vi lever med ekologiska begränsningar för vad som är möjligt och detta måste vi inse.

Boken välfärd utan tillväxt avslutas med förslag på nya makroekonomiska modeller. Något som är intressant med boken och som vi rekommender, är att Jackson inte stannar vid det abstraka konstaterandet att vi måste göra något för att förändra vårt samhälle. Visst, men hur? Detta ”hur” är precis det Jackson beskriver.

M. Pestel

Här hittar du boken: Välfärd utan tillväxt