Mamma, du ska VA här! – Om medveten närvaro i vardagen

I morse tog 3-åringen sovmorgon. Trött efter hela veckan och förkylning på gång. Väl vaken och uppe gjorde vi rostade mackor på glutenfritt bröd med eko-leverpastej, hans favorit just nu. Bänkade vid bordet med varsin macka utspelar sig följande:

-Mamma, du ska äta din macka och INTE gå!
-Nej, jag ska inte gå
-Du ska INTE diska och INTE fixa med grejor.
-Ska jag sitta här hos dig?
-Ja, du ska VA här, inte gå!
-Ok, det gör jag gärna.

Så vi mumsar i oss våra mackor, jag är klar först. Sedan sitter vi tysta, sonen tuggar macka och melonbitar. Tystnad i köket och lugn breder ut sig. Han sitter och tänker på sitt, jag sitter och ser på honom och bara är. Minuterna går. Så skönt att jag blir rörd och nästan gråtfärdig. Och så tacksam. Tacksam över att han uttrycker vad han behöver, och att han påminner mig om den viktiga närvaron. Hur betydelsefullt det är, både för honom och mig, att få vara 100% närvarande och inte dela uppmärksamheten på olika saker samtidigt. Det är bra både för hjärnan och själen. Och inte minst för stressnivån. Något händer också i relationen med andra när vi ger av vår fulla närvaro. Vi får en djupare kontakt. Vi ser plötsligt varandra, när vi släpper alla tankar på vad som ska komma “sen”.

Det är så lätt att flänga omkring på mornarna mellan frukostfix, påklädning och andra måsten, och inte hinna se varandra innan dagen börjar. Sonen påminner mig om att medveten närvaro är något jag kan utöva varje dag, hela tiden, och att det är det som är meningen – även om en kurs i mindfulness kanske blir starten till en ny medvetenhet. Barnen lär oss vad de behöver såväl som att vara här och nu – om vi bara stannar upp och lyssnar på dem.

Så tack, son, för en underbar fredagsmorgon. Jag kom till jobbet efter dagislämning med ett leende på läpparna och lust att jobba. Det ska bli en skön helg!

Taggar: ,

2 Kommentarer till “Mamma, du ska VA här! – Om medveten närvaro i vardagen”

  1. Agnes says:

    Oh vad fint ! Jag blir också gråtfärdig. Har ofta tvärtom känslan nämligen just nu. Barnen är tokmammiga bägge två och vill att MAMMA ska göra det mesta just nu. Senast imorse bär 4åringen skrek ifrån soffan att jag skulle komma så ropade jag bara argt tillbaka i min morgonstress: vad är det? Skrik inte på mamma hela tiden, jag kan inte vara överallt…

  2. Ååå vilken fantastiskt upplevelse!! Bara man lyssnar så berättar barnen precis vad de behöver, eller hur? Det är vi vuxna som är så dåliga på att lyssna och uppmärksamma deras signaler. Tummen upp för mer mindfulness i vardagen!!

Skriv en kommentar