Inlägg taggade ‘blodsocker’

Ekologiskt Kokosfett – supernäring och bra att steka i!

Tuesday, May 29th, 2012

Ekologiskt kokosfett från Holistic

Många av oss har vuxit upp med föreställningen att kokosfett är riktigt onyttigt, ja rentav farligt. Idag har denna föreställning helt förändrats och många studier har visat att det istället är tvärtom! Kokosfett är faktiskt otroligt nyttigt. Bland annat minskar det sötsuget kraftigt. Det innehåller 91 % mättat fett och höjer inte kolesterolvärdet i blodet. Istället motverkar kokosfett hjärt- och kärlsjukdomar, visar forskning.

Kokosfett består till stor del av laurinsyra, en fettsyra som är känd för sina antibakteriella egenskaper. Laurinsyra stimulerar immunförsvaret och motverkar virusinfektioner. Det har också visat sig att laurinsyra kan skydda mot svampinfektioner såsom candida samt tarmparasiter. Kokosfett är också bättre med tanke på vikt än andra fetter då det till stor del består av korta och mellanlånga fettsyror som har ett lägre kaloriinnehåll. Dessutom omsätts kokosfettets energi snabbt i kroppen vilket gör att kroppen hellre förbränner fettet än att lagra det. En annan fördel med kokosfett är att det håller sig stabilt vid höga temperaturer tack vare dess höga innehåll av mättat fett, vilket gör kokosfettet idealiskt för kokning, stekning och bakning.

Fakta om kokos

  • Kokosfett normaliserar kroppsfetterna
  • Kokosfett balanserar utsöndringen av insulin
  • Kokosfett stärker den antiinflammatoriska förmågan att bekämpa bakterier, virus och svamp samt stärker immunförsvaret.
  • Kokosfett skyddar levern

Diskussionen om huruvida kokosfett är nyttigt eller inte handlar delvis om huruvida det är nyttigt med fleromättat eller mättat fett? Idag vet man att det inte handlar om antingen eller. Nyare studier har visat att en anledning till att det skadliga kolesterolet minskat när man konsumerar fleromättade fettsyror beror på att det så att säga har ”drivits in” i levervävnaden och kärlväggarna. Detta sker inte när kokosfett används vilket en Finsk studie visade (Pietinen med flera, 1997). I denna studie hittade man ingen signifikant relation mellan hjärt-kärlsjukdomar och intaget av mättade fettsyror. Ytterligare studier där kokosfettets positiva egenskaper omnämns är Portillo med flera 1998 och Know your Fats av Mary G. Enig.

Annan intressant forskning (Sircar & Kansra 1998) visade att typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar ökade i Indien i takt med att man bytte ut de traditionella matfetterna såsom kokos och ghee (skirat smör) mot raffinerade och härdade fetter. Raffinerade och härdade fetter är ofta de som kallas ”transfetter” och är ”hydrogenerade”. Dessa vegetabiliska fetter lanseras ofta såsom hälsofrämjande i marknadsföringen. Professor Stamfer vid Harvard University varnar för att användandet av härdade fetter som finns i flertalet margariner är direkt hälsovådliga och att vi bör utesluta dessa ur vår kost.

Det är dock viktigt att använda ekologiskt kokosfett då det kan finnas rester av lösningsmedel såsom hexan och bensin i extraherat fett. Genom ett undantag i EU:s livsmedelslagstiftning får också fartygstankarna som importerade oljor transporteras i, fyllas med lösningsmedel (aceton, hexan, glykol, metanol, svavelsyra) på vägen ut från Sverige. Eventuella rester av detta försvinner när fettet renas, lovar livsmedelsverket och margarinindustrin men vill du vara på den absolut säkra sidan skall du ändå välja ekologiskt kokosfett.

Så några korta kokos-tips:

Vid stekning av mat – använd endast ekologiskt kokosfett eller smör – då vet du att du använder fetter som klarar upphettning utan att omvandlas till transfett.

Blanda kokosfett i din morgonsmoothie

Ta en tesked kokosfett i kaffe eller te

Låt en klick smälta på pannkakor eller våfflor – mums!

Kokosfettet eller kokosoljan finns både med och utan doft och smak – man vill kanske inte ha kokos-smak på all sorts mat!

En kväll om kost och ljus för balans i vintermörkret

Friday, November 18th, 2011

Igår var det dags för temakväll i butiken, och denna gång handlade det om kost- och näringstips för balans i vintermörkret – balans i humöret, hormonerna och blodsockret. Vi berättade och delade erfarenheter med gästerna, testade olika smoothies, nötblandningar och kokosfett.

D-vitamin
Många blir nedstämda under den mörka tiden här i norden. Att D-vitamintillskott är viktigt för oss när solen försvinner känner många till idag – men det tål att nämnas igen! Solljuset är nödvändigt för att vi ska kunna bilda d-vitamin i kroppen. Även om vi är ute varje dag under vinterhalvåret kan nivåerna bli för låga, vilket kan skapa en mängd problem i kroppen, inte minst ett försämrat immunförsvar. Är du osäker på om du behöver tillskott eller ej, fråga på din vårdcentral om de kan göra ett test, eller beställ ett via Scandlab. Holistic har D-vitaminkapslar, doserade så att man tar en om dan från t ex oktober till mars. Har man väldigt låga nivåer kan man dock behöva en högre dos.

Ljusterapi
En annan pusselbit för att skapa balans är naturligtvis själva ljuset. Bristen på ljus signalerar till kroppens kemi att det är natt och dags att sova… Vi får högre nivåer av melatonin som gör oss sömniga. Inget konstigt med det, men skapar problem eftersom vi lever i en kultur där vi förväntas gå upp tidigt, gå till jobbet och fungera precis som på sommaren. Före industrialiseringen gick folk och la sig är det blev mörkt – oavsett årstid – och sov därmed mycket mer på vintern. För en del av befolkningen blir ljusbristen oändligt svår att stå ut med och kan leda till vinterdepression. Om du känner dig ständigt deppig, trött och frusen denna årstid rekommenderar vi en ljusterapilampa! Det finns många sorter – små bärbara man kan ha med sig till jobbet, stora att ha på golvet eller på köksbordet hemma, “morgonlampor” som simulerar soluppgång istället för väckarklocka. Det viktiga är att hitta en som går att använda varje dag, som passar in i din morgonrutin. I vår familj står en lampa på köksbordet och vi tänder vår “sol” varje morgon under frukosten. 20-30 min räcker för att kroppen ska ställa om och förstå att det är morgon, dags att vakna och fungera!

Kost, ljus, blodsocker och känslor
Ljusbrist och höstdepp går hand i hand med ett ökat sug efter sött och fett. Vi försöker omedvetet balansera våra signalsubstanser för att bli piggare och gladare när ljuset försvinner. Om man då är sockerkänslig och blir väldigt påverkad av socker, leder tyvärr självmedicineringen till mer depp och ännu större trötthet, eftersom ökat intag av sötsaker leder till ökat sug efter mer. Ljusterapin blir därmed inte bara ett sätt att bli piggare, utan ett stöd för systemet så att inte “suget” efter onyttigheter tar över!

Balanserande kost
Nyckeln i mörkret blir att äta så att blodsockret hålls i balans, vara ute i dagsljus varje dag, tända massor av lampor och ljusterapilampan på morgonen istället för att mysa med bara några stearinljus i adventstid, samt att röra på sig på det sätt man gillar.
Det vimlar ju av dieter och Gi och LCHF är självklart för många. De är ofta fokuserade på viktnedgång, vårt fokus i denna text är balans i känslor och blodsocker. Vi sällar oss inte till någon specifik diet, utan här kommer några generella råd för en balanserande kost:

Ät mat med protein till frukost, lunch och middag. Uteslut snabba kolhydrater, men ät gärna långsamma, komplexa kolhydrater, samt bra fetter som olivolja, kallpressat kokosfett och ekologiskt smör.
Har du en snabb ämnesomsättning och behöver mellanmål, tänk “protein och fett” när du väljer mellis, för att undvika sockertoppar.

Till exempel:
Nötter, frön och lite ost; fet yoghurt med blåbär, grovt bröd med smör och kalkon, avokado och en bit rökt lax, avokado och lite kycklingfilé, ett kokt ägg, smoothie med proteinpulver

En av smoothisarna vi bjöd på igårkväll gör du enkelt såhär:
2 msk holistic proteinpulver
4 msk blåbär och hallon utan socker
2-4 msk ekologisk fet yoghurt
1 msk linfröolja eller hampfröolja
vatten till önskad konsistens
mixa med stavmixer

Lycka till med balansen i vinter!
Här ett bra boktips för dig som är sockerkänslig: Potatoes Not Prozac av Kathleen DesMaisons