I söndags medverkade vi på Studiefrämjandets Julmarknad i Bryggarsalen i Vasastan. Det är andra året i rad den arrangeras och vi hoppas verkligen att det blir en tradition! Vackra Bryggarsalen, i två plan, fylldes av utställande företag och föreningar som alla drivs av syftet att påverka till mer ekologiskt och en mer hållbar utveckling. VitaVera trivdes som fisken i vattnet, jättekul att vara med i detta sammanhang! Här fanns allt från pyjamasar av bambu till smaskiga ostar, ekologiska leksaker såväl som godis, choklad och böcker om att odla en egen täppa. Genomgående mycket hög kvalitet på det som erbjöds, och salen fylldes snabbt av folk när marknaden öppnade.
Vid vårt bord stod Gabriella och Elin och tog hand om våra kunder, medan jag och Mikael sprang efter vår 2-åring som hade väldigt roligt i vimlet bland trappor, spännande saker och pepparkakor. Vi hann med möten med kunder och andra utställare också, och påmindes om det viktiga i att träffa andra aktörer med samma syfte – utbyta erfarenheter, få inspiration av varandra. Vi är många små företagare som gör det vi kan för att vara en motkraft till allt syntetiskt, billigt, industriframställt och snabbtillverkat. Som längtar efter en framtid där ekologiskt och rättvist framställt är det normala och allt som belastar natur och hälsa i onödan på utdöende… Vi har långt dit, men många små steg gör skillnad!
Bland godsakerna på vårt bord var choklad, marsipan och nougat från Woodshade organics helt klart favoriterna – ekologiska lyxpraliner blir en fin klapp till de flesta, och toppen att man nu kan göra julgodis själv – helt ekologiskt! Även klassiska yogitéet gick åt; det är perfekt som julté, samt kryddiga chai-téer från Pukka.
Tack för en skön söndag, alla trevliga kunder och Studiefrämjandet – vi ser fram emot nästa år!
A. Thor
Har inte DN några vettigare nyheter att skriva om? I gårdagens DN skriver Anna Bratt om en så kallad ”Ny stor studie” där man påstår att intag att kosttillskott kan förkorta livslängden. En finsk forskare har tillsammans med amerikanska kollegor följt kvinnor i 15 år, och de har regelbundet fått uppge vilka vitamin- och mineraltillskott de tar. Man påstår att tillskott av exempelvis magnesium och vitamin B6 skulle kunna orsaka för tidig död.
Frågor dyker upp när jag läser detta – var kvinnorna sjuka eller friska innan de började med kosttillskott? Rökte de? Hade de uttalade näringsbrister eller åt det lite tillskott hipp som happ? Ingen information ges i artikeln, och påståendet att näringstillskott skulle kunna orsaka en för tidig död blir därmed lika snurrigt som att påstå att vi lever längre av rödvin eller att risken att dö i trafiken minskar om vi bär en röd hatt.
Vi människor är mer komplexa än såhär, så otroligt många faktorer är med och påverkar hur vi mår och vår livslängd. Problemet är inte intagen av kosttillskott, utan att den här typen av forskning ställer frågor på fel sätt. I artikeln uttalar sig en professor vid Karolinska Institutet och påstår följande: -Den som är frisk och äter en bra kost behöver inte äta extra vitaminer. Kosttillskott i stora mängder kan skapa en obalans i kroppen. Pillren är till för dem som inte kan äta en fullvärdig kost.
Tänk om det var så enkelt! I den bästa av världar är jorden sprängfylld av näringsämnen och den mat som odlas där blir därmed mycket näringsrik. I den bästa av världar föds djur upp på ett hållbart sätt, äter näringsrikt foder och slipper antibiotika, så att vi får i oss god näring när vi äter kött. Tyvärr ser inte vår värld ut så; jordarna har utarmats på näring och maten är därmed inte alls så näringsrik som för 50 år sedan, den moderna matproduktionens baksida.
Så vad göra då för att inte drabbas av näringsbrister eller för att få tillbaka energi när man levt många år med näringsfattig kost? Äta bra, ekologisk och ren, dvs inte raffinerad mat, och ta kosttillskott – som just tillskott, komplement – till denna mat, för att garantera att kroppen får all näring man behöver.
Nej, vi förespråkar inte alls att man ska äta stora doser kosttillskott hur som helst. Lider man att svåra näringsbrister ska man testa först och se vad det är brist på – och ta tillskott därefter. Och för den som vill ta tillskott generellt – ta alltid ”lite av allt” – dvs en multivitamin av god kvalitet utan en massa konstiga tillsatsämnen, inte enskilda kosttillskott under lång tid. Det är bara att använda sunt förnuft – för mycket rödvin ger inte bra hälsa, trots resveratrol och antioxidanter. Inte en massa järntillskott heller.
Läs artikeln och använd ditt sunda förnuft när du intar tillskott – är du osäker, prata med någon med kunskap om näringstillskott! ”Vitaminer kan öka dödsrisk”
Bland ekonomer brukar idén om välfärd utan tillväxt oftast verka helt absurd. Det vet ju alla att om vi slutar konsumera går försäljningen ned och då behöver tillverkare av varor inte lika många anställda så man gör sig då av med dem. De som blivit av med jobben får det lite tuffare ekonomiskt och minskar sin konsumtion och då går försäljningen ned och så är den negativa spiralen igång. Nej, tillväxt behövs för välfärd. Så fungerar det gängse ekonomiska resonemanget. Tillväxt har ett grundläggande axiom: ”när någonting växer, blir det större” skriver Herman Daly i förordet till den lysande boken välfärd utan tillväxt av Tim Jackson. Då tillväxt är så pass viktigt i vår värld borde vi kunna fråga oss 1) exakt vad är det som blir större?, 2) hur stor är den nu och hur stor kan den bli? 3) hur stor bör den vara? Åtminstone borde varje ekonom kunna svara på dessa väldigt logiska frågor. Problemet är att de aldrig ställs vilket är konstigt då vi hela tiden matas med sanningen om hur viktigt tillväxt är.
Vi mäter ofta välfärd genom BNP, bruttonationalprodukt, ett lands samlade värde av varor och tjänster under ett år. Problemet är att BNP inte mäter hur vår ekonomiska tillväxt påverkar miljön och våra naturresurser. Om vi antar att något stort Svenskt statligt ägt företag skulle dumpa kemiskt avfall i ett tredje världen land med mycket låg BNP. Sedan kommer världssamfundet dit och ska sanera, genom att bygga sjukvård och infrastruktur o.s.v. När världsbanken eller IMF tittar på detta ser de att ”nämen titta, BNP har gått upp med 3 %”. Frågan ”varför” verkar inte alltid ställas.
Författaren Tim Jackson var chefsekonom vid Sustainable Development Commision för den brittiska regeringen och boken välfärd utan tillväxt är resultatet av många års studier som SDC gjorde. Han lyckas väl med att bygga upp ett alternativ till gängse syn på välfärd och tillväxt. I huvudsak menar han (med gedigen forskning som stöd kan tilläggas), att vi måste omdefiniera både våra makroekonomiska modeller och vår syn på vad välfärd egentligen är. Våra ekonomiska modeller och referensramar bygger till stor del på en logik där en tillväxtkurva pekar uppåt…..för alltid. Problemet är att alla våra naturresurser följer en kurva som pekar uppåt allteftersom vi nyttjar dem men sedan når den en ”peak” för att sedan dala ut. Våra naturresurser tar någon gång slut. ”Från en värld av till synes gränslösa resurser håller mänskligheten gradvis på att vänja sig vid att jorden är begränsad, tättbefolkad och ändlig rymd med begränsade resurser att utvinna och allt snävare kapacitet att hantera förorenande utsläpp” – Jean-Claude Trichet, juni 2008.
Nej, vi behöver omdefiniera vår makroekonomi, menar Tim Jackson. Tim Jacksom efterlyser tre viktiga makroekonomiska ingripanden där vi har en strukturell övergång till mer tjänstebaserade verksamheter, där vi investerar mer i ekologiska tillgångar och där vi för en arbetstidspolitik som stabiliserar det ekonomiska systemet.
Se och hör författaren i detta youtubeklipp när han talade i Stockholm i februrari 2011: Tim Jackson talar i Stockholm
Något som också behöver omdefinieras är vad välstånd är. I vårt moderna samhälle är välstånd nästan synonymt med materiellt välstånd. Amartya Sen som fick nobelpris i ekonomi 1998, skriver om tre olika mått på välstånd; Välstånd som rikedom
Det materiella välståndet utgör våra basbehov. Vi vet av flera undersökningar som gjorts i västvärlden att vår upplevelse av materiell lycka nådde en kulmen någon gång på 70-talet, därefter har den dalat i takt med att vårt materiella välstånd ökat. Exempelvis upplever befolkningen i Sverige, Danmark och Irland mycket högre lyckotal än i USA, trots att medelinkomsten är betydligt högre i USA. Däremot ger den minsta materiella förbättring i tredje världen, en enorm känsla av välstånd och lycka.
Välstånd som nytta
Det andra måttet är nytta där vi kan konstatera att det vi ofta förknippar med materiella saker är vilket socialt symbolvärde våra prylar har. Vi kommunicerar genom dem. Nytta handlar om att skilja mellan livstillfredsställelse och materialism. Konsumtionsvaror fyller oss idag med identitet, erfarenhet och tillhörighet men vilken tillfredsställelse och nyttovärde ger oss våra materiella prylar egentligen? Att du behöver en rock eller kappa när det är kallt är ju självklart. Att du behöver en ny Guccikappa varje år kanske inte är lika självklart. Vem är du om du inte köper din nya I-pod, Armanirock, Audibil….vad det nu är?
Välstånd som möjlighet till blomstring
Det tredje måttet är välstånd som möjlighet till blomstring vilket innebär att individens möjlighet till att utvecklas och göra egna val är viktig i ett samhälle. Detta mått på välfärd handlar till stor del om frihet. Samtidigt menar Jackson, får vi inte stirra oss blinda på begreppet frihet då vi lever i en värld av gränser där friheten att ändlöst konsumera materiella produkter kanske inte är det bästa. Vi lever med ekologiska begränsningar för vad som är möjligt och detta måste vi inse.
Boken välfärd utan tillväxt avslutas med förslag på nya makroekonomiska modeller. Något som är intressant med boken och som vi rekommender, är att Jackson inte stannar vid det abstraka konstaterandet att vi måste göra något för att förändra vårt samhälle. Visst, men hur? Detta ”hur” är precis det Jackson beskriver.
roligt i vimlet bland trappor, spännande saker och pepparkakor. Vi hann med möten med kunder och andra utställare också, och påmindes om det viktiga i att träffa andra aktörer med samma syfte – utbyta erfarenheter, få inspiration av varandra. Vi är många små företagare som gör det vi kan för att vara en motkraft till allt syntetiskt, billigt, industriframställt och snabbtillverkat. Som längtar efter en framtid där ekologiskt och rättvist framställt är det normala och allt som belastar natur och hälsa i onödan på utdöende… Vi har långt dit, men många små steg gör skillnad!
Bland godsakerna på vårt bord var choklad, marsipan och nougat från Woodshade organics helt klart favoriterna – ekologiska lyxpraliner blir en fin klapp till de flesta, och toppen att man nu kan göra julgodis själv – helt ekologiskt! Även klassiska yogitéet gick åt; det är perfekt som julté, samt kryddiga chai-téer från Pukka.
