Välfärd utan tillväxt – så skapar vi ett hållbart samhälle

Bland ekonomer brukar idén om välfärd utan tillväxt oftast verka helt absurd. Det vet ju alla att om vi slutar konsumera går försäljningen ned och då behöver tillverkare av varor inte lika många anställda så man gör sig då av med dem. De som blivit av med jobben får det lite tuffare ekonomiskt och minskar sin konsumtion och då går försäljningen ned och så är den negativa spiralen igång. Nej, tillväxt behövs för välfärd. Så fungerar det gängse ekonomiska resonemanget. Tillväxt har ett grundläggande axiom: ”när någonting växer, blir det större” skriver Herman Daly i förordet till den lysande boken välfärd utan tillväxt av Tim Jackson. Då tillväxt är så pass viktigt i vår värld borde vi kunna fråga oss 1) exakt vad är det som blir större?, 2) hur stor är den nu och hur stor kan den bli? 3) hur stor bör den vara? Åtminstone borde varje ekonom kunna svara på dessa väldigt logiska frågor. Problemet är att de aldrig ställs vilket är konstigt då vi hela tiden matas med sanningen om hur viktigt tillväxt är.

Vi mäter ofta välfärd genom BNP, bruttonationalprodukt, ett lands samlade värde av varor och tjänster under ett år. Problemet är att BNP inte mäter hur vår ekonomiska tillväxt påverkar miljön och våra naturresurser. Om vi antar att något stort Svenskt statligt ägt företag skulle dumpa kemiskt avfall i ett tredje världen land med mycket låg BNP. Sedan kommer världssamfundet dit och ska sanera, genom att bygga sjukvård och infrastruktur o.s.v. När världsbanken eller IMF tittar på detta ser de att ”nämen titta, BNP har gått upp med 3 %”. Frågan ”varför” verkar inte alltid ställas.

Författaren Tim Jackson var chefsekonom vid Sustainable Development Commision för den brittiska regeringen och boken välfärd utan tillväxt är resultatet av många års studier som SDC gjorde. Han lyckas väl med att bygga upp ett alternativ till gängse syn på välfärd och tillväxt. I huvudsak menar han (med gedigen forskning som stöd kan tilläggas), att vi måste omdefiniera både våra makroekonomiska modeller och vår syn på vad välfärd egentligen är. Våra ekonomiska modeller och referensramar bygger till stor del på en logik där en tillväxtkurva pekar uppåt…..för alltid. Problemet är att alla våra naturresurser följer en kurva som pekar uppåt allteftersom vi nyttjar dem men sedan når den en ”peak” för att sedan dala ut. Våra naturresurser tar någon gång slut. ”Från en värld av till synes gränslösa resurser håller mänskligheten gradvis på att vänja sig vid att jorden är begränsad, tättbefolkad och ändlig rymd med begränsade resurser att utvinna och allt snävare kapacitet att hantera förorenande utsläpp” – Jean-Claude Trichet, juni 2008.

Nej, vi behöver omdefiniera vår makroekonomi, menar Tim Jackson. Tim Jacksom efterlyser tre viktiga makroekonomiska ingripanden där vi har en strukturell övergång till mer tjänstebaserade verksamheter, där vi investerar mer i ekologiska tillgångar och där vi för en arbetstidspolitik som stabiliserar det ekonomiska systemet.

Se och hör författaren i detta youtubeklipp när han talade i Stockholm i februrari 2011: Tim Jackson talar i Stockholm

Något som också behöver omdefinieras är vad välstånd är. I vårt moderna samhälle är välstånd nästan synonymt med materiellt välstånd. Amartya Sen som fick nobelpris i ekonomi 1998, skriver om tre olika mått på välstånd;
Välstånd som rikedom
Det materiella välståndet utgör våra basbehov. Vi vet av flera undersökningar som gjorts i västvärlden att vår upplevelse av materiell lycka nådde en kulmen någon gång på 70-talet, därefter har den dalat i takt med att vårt materiella välstånd ökat. Exempelvis upplever befolkningen i Sverige, Danmark och Irland mycket högre lyckotal än i USA, trots att medelinkomsten är betydligt högre i USA. Däremot ger den minsta materiella förbättring i tredje världen, en enorm känsla av välstånd och lycka.

Välstånd som nytta
Det andra måttet är nytta där vi kan konstatera att det vi ofta förknippar med materiella saker är vilket socialt symbolvärde våra prylar har. Vi kommunicerar genom dem. Nytta handlar om att skilja mellan livstillfredsställelse och materialism. Konsumtionsvaror fyller oss idag med identitet, erfarenhet och tillhörighet men vilken tillfredsställelse och nyttovärde ger oss våra materiella prylar egentligen? Att du behöver en rock eller kappa när det är kallt är ju självklart. Att du behöver en ny Guccikappa varje år kanske inte är lika självklart. Vem är du om du inte köper din nya I-pod, Armanirock, Audibil….vad det nu är?

Välstånd som möjlighet till blomstring

Det tredje måttet är välstånd som möjlighet till blomstring vilket innebär att individens möjlighet till att utvecklas och göra egna val är viktig i ett samhälle. Detta mått på välfärd handlar till stor del om frihet. Samtidigt menar Jackson, får vi inte stirra oss blinda på begreppet frihet då vi lever i en värld av gränser där friheten att ändlöst konsumera materiella produkter kanske inte är det bästa. Vi lever med ekologiska begränsningar för vad som är möjligt och detta måste vi inse.

Boken välfärd utan tillväxt avslutas med förslag på nya makroekonomiska modeller. Något som är intressant med boken och som vi rekommender, är att Jackson inte stannar vid det abstraka konstaterandet att vi måste göra något för att förändra vårt samhälle. Visst, men hur? Detta ”hur” är precis det Jackson beskriver.

M. Pestel

Här hittar du boken: Välfärd utan tillväxt

Taggar: ,

Skriv en kommentar